En folkomröstning om återupptagandet av anslutningsförhandlingarna om EU-medlemskap hölls på Island lördagen den 29 augusti 2026. Resultat blev att den föreslagna EU-förhandlingen avvisades med 52,8% mot 47,2% med 82,5% valdeltagande. Det senaste isländska parlamentsvalet i november 2024 hade 80,2% valdeltagande
Ett vanligt mönster är att en majoritet i huvudstäderna i de nordiska länderna är mer EU-positiva (Köpenhamn har varit ett undantag) medan landsbygdens väljare är mer EU-negativa. Så var det nu även på Island. Ett tydligt ja i Reykjavik och nej i övriga landet. Det var högre valdeltagande utanför huvudstaden.
Nej-sidans argument verkar ha gått hem hos den yngre väljargruppen. Bland väljare 18-29 år var det mer än 60% ja i juni medan det var 60% nej i de sista opinionsundersökningarna.1 I de övriga åldersgrupperna var opinionsförändringarna mycket mindre.2
Fisket stor fråga
Skälen till EU-skepticismen ligger djupt. Fiskekrigen åren 1958 till 1976 mot främst Storbritannien visade vilken hård strid Island är villig att ta för sin näring. EU:s gemensamma fiskepolitik skulle man inte få något undantag från. EU:s sammantagna fiskeflotta har utarmat engelska städer som Grimsby och afrikanska länder som Senegal.
Trots skrämselpropaganda att Island måste söka skydd hos EU gentemot Trump valde en majoritet självbestämmandelinjen. Trots en orolig tid i världen där det hävdas att liten är svag satsar islänningarna på att hålla självständigheten högt.
Efter finanskrisen 2008-2011 har Island rest sig tack vare sin fiskeindustri och en egen självständig valuta. Islands ekonomi är en av de starkaste i världen sett utifrån befolkningens storlek. Att lämna ifrån sig den politiska makten över sin kronjuvel fisket vore rent vansinne – det inser många islänningar. Island fick sin självständighet 1944 – att ge upp den innan ens landets hundraårsjubileum har firats är nog också känslomässigt svårt för många.
Island är redan med i EES-avtalet och i Schengens passfrihetsområde – men såväl fiske som jordbruk ligger utanför dessa samarbetsområden.
Reaktioner
Islands hållning till EU-medlemskapet har skiftat genom åren utifrån vilka partier som suttit i regering. Den nuvarande regering sitter säkerligen till 2028 och är nog tvungen att principiellt följa den linje som folkomröstningen nu lagt fast. Om nuvarande partier sitter kvar i regering efter nästa val är frågan om de vill/vågar ta upp en förnyad debatt och folkomröstning om EU-medlemskapsförhandlingar.
Näringslivhögerns reaktion har varit: “There is no reason for Brussels to take it in a negative way,” uttalade Bjarni Benediktsson, tidigare premiärminister (konservativa Självständighetspartiet) och nu VD för Confederation of Icelandic Enterprise. “It is just a vote on whether we want to grow closer at this point in time.”3
I övrigt vad gäller kommentarer så går de ut på att det är synd om EU som nu gått på ännu ett nederlag. ”Att islänningarna röstade nej till nya förhandlingar med EU är ett bakslag för Bryssel” skriver SVT:s korrespondent Niklas Svensson. ”Ett ja skulle ha skickat signaler om att unionen är attraktiv”, enligt honom.4
Karin Eriksson, Dagens Nyheter, skriver att resultatet är ”ett bittert nederlag för Europavännerna på Island”.5 Hon anser också att USA:s president Trump kan tolka Islands nej som ett tecken på att Europa är försvagat. Sedan kommer en varning: ”Kanske stärks Vita huset i ambitionen att förmå Grönland att överge det danska kungariket”, skriver hon.
Kommer EU lyssna?
Om nu EU:s institutioner och ”Europavänner” är så rädda för Trump bör man ta det lite lugnare med att försöka driva ett land som Island in i EU. Det är att utmana ödet att försöka flytta fram EU:s positioner i denna del av Europa. Nu är ju faktiskt Island en del av Nato, och därmed allierad med både USA och de flesta av EU-länderna. Varför sådan säkerhetspolitisk panik för Islands nej till EU?
Vi kan konstatera att Islands nej till en stor del grundade sig på en ytterst dålig EU-politik inom fiskeriområdet. Kommer Bryssel att ta lärdom av det?
Islands folkomröstning visar hur viktigt det är med folklig förankring genom folkomröstningar. Folkbildning och debatt var livliga på Island. Valdeltagandet var mycket högt.
Så var det också i eurofolkomröstningen i Sverige 2003. Om frågan om Sverige ska ge upp sin egen valuta blir aktuell i Sverige igen så måste det vara folket som avgör genom att det återigen kallas till folkomröstning.
Jan Å Johansson
- www.gallup.is/documents/2468/Puls_0826_ESB_Thjodaratkvaedagreidsla_scxDy6T.pdf ↩︎
- https://cdnx.gallup.is/media/documents/Puls_0626_ESB_Thjodaratkvaedagreidsla.pdf ↩︎
- https://www.euractiv.com/news/iceland-rejects-eu/ ↩︎
- https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ett-bakslag-for-bryssel ↩︎
- https://www.dn.se/varlden/karin-eriksson-bakslaget-for-eu-pa-island-kan-starka-trump/ ↩︎