Bulgarien ska bli det 21:a eurolandet på nyårsdagen 2026. Landet har en kontrollerad inflation, låg skuldkvot, ett begränsat offentligt underskott och en stabil växelkurs – Bulgarien har haft budget- och penningpolitisk disciplin. Tydligen har en teknokrati skött frågan de senaste åren – ty landet har haft en djup partipolitisk kris sedan 2021. Bulgarerna är också skeptiska till valutabytet – men folket kommer säkerligen inte att tillfrågas.
Enligt unionens egen Eurobarometer är 51 % av bulgarerna negativa till införandet av euro som valuta. Först av allt är bulgarerna rädda för att priserna ska stiga kraftigt. Det var det som hände i i Slovakien, Slovenien och de baltiska länderna när de gick över till euron, och det var främst på dagligvaror som priserna steg. Bulgarerna har redan drabbats hårt av den svåra ekonomiska situationen – och nu är alltså en smäll till på gång.
Korruption och politiskt kaos
Under 1990-talet var Bulgarien ökänt för att ha en stark organiserad brottslighet och en omfattande politisk korruption. Efter att tio länder gick med i EU 2004 fick Rumänien och Bulgarien vänta i tre år till för att få mer tid på sig att åtgärda korruptionen i sina respektive länder. Men när de två länderna kom med i EU avstannade anti-korruptionsarbetet.
Bulgarien må ha ordnat stabilitet på valutamarknaden, men landet har präglats av partipolitiskt kaos och därmed svaga regeringar. Från april 2021 till oktober 2024 har det hållits sju nationella parlamentsval. Men de har fortfarande inte lyckats bilda någon stabil regering.. Det låsta politiska läget bidrar till lågt valdeltagande. I det senaste parlamentsvalet oktober 2024 var valdeltagandet 38,9%. Det var ändå en ökning jämfört med valen i juni 2024. Då var det val samtidigt till det nationella parlamentet och EU-parlamentet. Det blev ett bottenresultat i valdeltagande – 34,4% i det nationella parlamentsvalet och 33,6% i EU-parlamentsvalet. Någon entusiasm för EU och euron finns det tydligen inte heller bland de bulgariska väljarna.
I det senaste valet i oktober 2024 var det också kaos i valordningen med en omräkning varvid ett till parti kom in i parlamentet och mandatfördelningen ändrades. Valfusk och röstköp förekom också, men har varit svårt att klara ut.
Politiskt instabilt
Den partipolitiska scenen har varit instabil nu i åratal. Nya partier har poppat upp och de flesta av dem har försvunnit efter ett eller två val. Nya antikorruptionspartier har till exempel startats och de har inte velat samarbeta med de partier som är korruptionsanklagade.
Transparency Internationals korruptionsindex för 2024 omfattar 180 länder. Danmark är etta och Sverige åtta i lägsta korruption. Bulgarien ligger på delad 76:e plats med nedåtgående trend. Eurolandet Malta ligger på delad 65:e och där ligger också EU-landet Rumänien. EU-landet Ungern ligger på delad 82:a plats med nedåtgående trend.
Som sagt – vilka vill vi i Sverige dela pengar med? Ännu en euromedlem ska alltså tillkomma som inte är det mest stabila landet politiskt, ekonomiskt och socialt. De svenska EMU-anhängarna jublar över att eurozonen växer, men frågan tål att ställas om det här är något att jubla över?
Jan Å Johansson