I mitten av juni kungjorde Statistiska Centralbyrån (SCB) resultatet av sina majmätning om EMU och det var en tydlig framgång för motståndarna.
Frågan de ställde var: Om vi idag skulle ha folkomröstning om att ersätta kronan som valuta, skulle du då rösta Ja eller Nej till att införa euron som valuta.
49,5% svarade nej och 32,0% svarade ja.1 Både bland män och kvinnor var det 49,5% nej. Men det som skilde åt var att det var klart fler ja-sägare bland männen.2
Nej-sidan har varit i tydlig ledning sedan eurokrisens början, och gjorde en toppnotering på över 80% år 2012. Men ledningen har sakta klingat av i takt med att eurokrisen sjunker undan i människors minne. I år ökade dock nej-sidan igen med lite mer än 3 %. Samtidigt backade ja-sidan 34,4% ja för ett år till 32,0% i år.
Nu är kunskapen låg rent allmänt om förtjänsterna med en egen valuta, men kronans starka utveckling på världsmarknaden den senaste tiden gjorde det lätt gissat att kronans anhängare skulle öka i årets SCB-undersökning. Men att Nej-sidan ökar ledningen med 5,8 procentenheter är helt klart goda nyheter.
Utvecklingen sedan det amerikanska presidentvalet har visat att Ja-sidans så kallade argument om att kronan faller när det blir en kris i världen är felaktigt.
Stor risk att avskaffa kronan
Alla bör vara medvetna om riskerna med att ha euron som valuta. EU-kommissionen vill nu kickstarta bankernas utlåning genom att återuppta den kontroversiella metoden värdepapperisering. En metod vars missbruk ledde till den stora finanskraschen 2008. Den omfattande debatten kan inte återges här och det finns ett motstånd mot EU-kommissionens förslag. Till exempel är Europeiska Centralbanken kritiska till förslaget. Frågan är om EU-kommissionen har lärt sig av historien när man nu försöker öka utlåningen?
Det ska erinras att vid finanskraschen 2008 tog penningpolitiken smällen i Sverige och valutan sjönk i värde. Hade vi inte haft egen valuta och egen penningpolitik hade Sveriges finanspolitik fått ta smällen – det vill säga nedskärningar i den offentliga sektorn och höjda skatter. Är det så vi vill att vårt valutasystem ska vara organiserat? Det är det som en anslutning till EMU innebär.
Jan Å Johansson