Thand Ringqvist på djupt vatten om euron

Nyvalda centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist uttalade i SVT 5 februari att ”om vi inte är med i euron så riskerar vi att ha högre räntenivåer än vi skulle behöva ha när euron blir en större världsvaluta”.¹ En ny folkomröstning för att gå med i EMU behövdes inte heller enligt henne.²

Men verkligheten visar direkt att hon har fel. Idag ligger Sveriges styrränta på 1,75 procent – i euroländerna ligger den på 2 procent eller högre.

I SVT:s artikel klargör också SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist att starka, stabila och förutsägbara statsfinanser är viktigare än vilken valuta man har. Och Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, pekar på att Sveriges statsskuldräntor i dag snarare är låga i jämförelse med många euroländer. På frågan från SVT om det finns någon risk att Sverige får högre räntor om landet står utanför euron, givet att statsfinanserna är sunda, svarar Calmfors:

”Nej, jag ser väldigt liten risk för det. Att euron är mer likvid kan ha en liten effekt. Men då talar vi om kanske tio räntepunkter, alltså 0,1 procentenheter. I det stora hela är det av väldigt marginell betydelse.”³

Men Thand Ringqvist är inte bara ute och simmar vad gäller de enkla budskapen runt euron. En partiledare har idag mycket makt inom ett parti – men faktum är att Centerstämman beslutade med mycket klar majoritet att inte bifalla de som inom (C) ville säga ja till EMU i Sverige. Utan beslutet var att utreda frågan. Centerledaren talar nu redan som (C) har tagit ställning för EMU och verkar helt strunta i en kommande utrednings resultat.

Dessutom, för att återvända till sakfrågan om räntenivåer. Elisabeth Thand Ringqvist har i svepande ordalag svängt sig med gamla osanna argument att kronan ger högre räntor i Sverige än om vi hade euro. Det är helt fel. Kronräntorna med tio års löptid är tydligt lägre än alla euroländers statsobligationer med samma löptid. Att argumentera för en linje hedrar ju om den som argumenterar om den håller sig till sanningen. Svenska 10-årskronräntan ligger just nu på 2,66 %, tyska euromotsvarigheten på 2,86 %, Frankrikes 10-åriga euroobligation ligger på 3,45 %.

Verkligheten är att den som vill ha garanterat låga räntor i Sverige ska stödja fortsatt stabila svenska statsfinanser, låg statsskuld och behålla kronan.

En till verklighetsfaktor – Finland som varnande exempel

Samtidigt ser vi hur illa det går för ett euroland i vårt grannskap. Tydligare kan det inte bli hur misslyckad euron är i verkligheten.

Under den svenska euroomröstningen 2003 var Finlands dåvarande president Tarja Halonen på ja-kampanjturné i Sverige. Finland hade verkligen mycket att förlora på att Sverige skulle behålla flytande kornkurs medan Finland band sig till euron. Halonen var mycket nervös med alla rätt. Som EMU-medlem gick till exempel den finska pappersindustrin in i verklig kris när euron höll deras varupriser uppe medan den svenska pappersindustrins priser sjönk.

I Sveriges Television rapporterades det 27:e januari 2026 om Finlands ekonomiska krisläge.⁴ Ekonomisk pessimism i Finland gör att folk sparar istället för att konsumera. Barnfattigdomen ökar. Kort sagt – det går uselt för den finländska ekonomin.

Landets statsskuld närmar sig 90 procent av BNP, kring det dubbla om man jämför med de övriga nordiska länderna. Dessutom ett konvergenskriterium för att få gå med i euron är att man har en statsskuld på högst 60 procent av BNP. Detta kriterium har det dock tummats på – det gäller snarare att vara på väg i riktning mot detta mål. Har man väl gått med i euron så finns det inte något fungerande ”straffsystem” för dem som bryter mot kriterierna.

Orsakerna till krisen är många. Finlands ekonomi är beroende av gamla industrier, euron har gjort det svårare att reagera på konjunkturer, Nokias fall, Rysslands anfallskrig och en osund befolkningsstruktur med en åldrande befolkning.

Finansminister Svantesson är positiv till tillsättande av en utredning av medlemskapet. Det är just det säkerhetspolitiska läget som ”gör det så viktigt att utreda euron”, enligt finansministern. Hon aktar sig nog att ge sig in i ekonomidebatten runt euron. Däremot tillbakavisade Svantesson Lars Calmfors argument att ett medlemskap skulle stärka Sveriges politiska ställning i EU. Svantesson hävdade att Sverige har en ”oerhört stark röst” i EU och att landet inte behöver införa euron av detta skäl.

Jan Å Johansson

EMU, Finland