Nytt Europa

EU-frågorna – totalt frånvarande i svensk valdebatt

Vad vill Sverige vill med sitt medlemskap i EU? Den frågan har varit sorgligt frånvarande i svensk valrörelse. Den uppmärksamhet EU fått har gällt huruvida Sverige enligt Vänsterpartiets förslag har självbestämmande att sätta ”Sverigepriser” eller inte. LRF har också drivit opinion för nationell självbestämmanderätt över skogspolitiken – ett politikområde som EU-institutionerna steg för steg försöker att ta över.

Att riksdagspartierna vill undvika EU-frågorna har flera skäl. De vill inte att det ska framgå att de är pinsamt marginella med mycket begränsad handlingsfrihet i de stora frågorna i EU. De vill inte heller debattera den ökade maktförskjutningen till EU-institutionerna på bekostnad av Sveriges riksdag och regering, inte heller vill de svenska politikerna debattera Sveriges eventuella medlemskap i en EU-armé eller i euron.

Den 15:e augusti 2022 ställde Nytt Europa fyra frågor till de åtta riksdagspartierna:

  1. Anser ert parti att kärnkraft och naturgas ska ingå i EU:s taxonomi som hållbara energislag?
  2. Anser ert parti att Sverige ska byta valuta från krona till euro och i så fall när?
  3. Anser ert parti att EU ska erhålla direkta skatteinkomster utanför medlemsländernas finansiering av EU-institutionerna via medlemsavgifter och dagens tullavgifts- och momssystem?
  4. Anser ert parti att EU behöver ändra i grundfördragen genom bland annat att sammankalla till ett nytt konvent?

Vi bad om svar senast den 26:e augusti. Från Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna inkom inga svar alls.

Vänsterpartiet meddelade att de inte hade tid att svara.

De som svarade var Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Sverigedemokraterna.

Vår kommentar till Sverigedemokraternas svar:

Sverigedemokraternas svar var kortfattade: 1. ja, 2. nej, 3. nej, 4. Nej.

Det är oklart om svarens längd är en indikation på vilken vikt Sverigedemokraterna lägger vid EU-politiken. Men i och med att de nu efter valet är det största partiet i regeringens majoritet, så kommer vi snart få se hur de prioriterar i verkligheten. Den enda anmärkningsvärda i övrigt är att Sverigedemokraterna anser att fossilgas ska räknas som ett hållbart energislag.


Socialdemokraternas svar:

Socialdemokraterna svarade:

1. Vi kan se att kärnkraften inkluderas i taxonomin, men inte naturgas.

2. Svenska folket har röstat nej till ett medlemskap i EMU – det folkomröstningsresultatet respekterar vi. Det finns i nuläget inget som tyder på svenska folket skulle ha ändrat sig och vi ser inte att det är aktuellt med någon ny folkomröstning om medlemskap i valutaunionen i närtid.

3. Vi är helt emot att ge EU egen beskattningsrätt, beskattning är en nationell fråga och det var ett tydligt svenskt villkor för att gå med i EU och en förutsättning för folkets ”ja” till medlemskap i folkomröstningen.

4. Att göra en fördragsförändring är en långsam och omständlig process som bland annat kräver konsensus mellan samtliga medlemsstaters parlament, EU-ländernas stats- eller regeringschefer, Europaparlamentet och EU-kommissionen. Nu behöver EU:s fokus riktas mot att hantera de många utmaningar som finns.

Vår kommentar till Socialdemokraternas svar:

Här är det framförallt två svar som är intressanta. I svaret på fråga 2 säger Socialdemokraterna att de respekterar folkomröstningsresultatet om ett nej till EMU. Men samtidigt är de också noga med att kvalificera sin ståndpunkt med ord som “i nuläget”, “aktuellt” och i “närtid”. Med andra ord förbehåller de sig rätten att ta in Sverige i EMU så fort som opinionen ändrar sig.
I svaret på fråga e låter det som att socialdemokraterna helst vill slippa fördragsändringar just nu, men de vill inte säga nej rakt av. De inser att det kommer att vara svårt att stoppa den processen.

Miljöpartiet:

Miljöpartiets svar var lite mer överraskande (vår kursivering nedan).

1. Nej. Genom att klassa kärnkraft och fossil gas som hållbart riskerar vi att bygga in hela EU i ett energiberoende från diktaturer, när vi egentligen borde bryta oss loss genom att ställa om till ett förnybart och decentraliserat energisystem. Fossil gas är en fossil energikälla även om den klassas som hållbar. Fossil gas leder till stora koldioxid- och metanutsläpp.

Kärnkraften har låg klimatpåverkan, men innebär både säkerhetsrisker och miljörisker. Till och med rapporter som EU-kommissionen själva har beställt visar på att kärnkraften har negativ miljöpåverkan genom exempelvis den radioaktiva strålningen. Att klassa kärnkraften som hållbar är en eftergift för ett politiskt spel, inte ett steg framåt i EU:s miljöpolitik.

2. Nej. Att Sverige har en egen valuta är viktigt för vår ekonomiska självständighet mot omvärlden. De senaste 15 åren har vi haft stor nytta av denna självständighet och de penningpolitiska verktyg som den medger i tider av kriser. Miljöpartiet vill därför inte att Sverige ska byta till Euron som valuta.

3. Nej. Miljöpartiet vill inte se beskattningsrätt på EU-nivå. Vi är dock öppna för att se över möjligheter miljöavgifter och miniminivåer som bidrar till att vi når klimatmålen.

4. Det är en komplicerad process som kan resultera både i positiva och negativa följder för EU-samarbetet, beroende på utfallet. Men vi tror att konventet kan erbjuda en bra startpunkt i arbetet med att göra EU mer demokratiskt, bl.a. genom att öka det demokratiska inflytandet inom EU:s beslutsprocesser. En översyn av fördragen kan bl.a. överväga möjligheten att EU-parlamentet får rätt att vid sidan om kommissionen lägga fram lagförslag. Att tillåta EU-omfattande folkomröstningar är också intressant att överväga.

Att färre beslut ska kräva enhällighet kan också vara en bra väg att komma fram i svåra och konfliktfyllda frågor, såsom den gemensamma migrationspolitiken. Det erbjuder också en möjlighet att främja sociala rättigheter och villkor inom EU genom att den sociala pelaren genomförs fullt ut. Att främja respekten för EU:s grundläggande värderingar bör vara vägledande i arbetet.

[Observera alltså att kursiveringarna är Nytt Europas markering.]

Vår kommentar till Miljöpartiets svar:

Det här är delvis ett överraskande svar. Miljöpartiet har tidigare företrätt en helt annan politisk linje, och även om de slutade kräva utträde ur EU 2008 har de fortfarande en mycket tydlig EU-kritik kvar i sitt partiprogram. Men det är inte det vi ser här. Partiets nej till EMU är föredömligt tydligt, men i övrigt syns inte mycket av EU-kritik i den politik partiet faktiskt för. Idag vill Miljöpartiet istället öka de stora EU-ländernas inflytande i EU genom allomfattande folkomröstningar, samt genom att enskilda medlemsländer ska kunna köras över inom än fler politikområden. Särskilt intressant är formuleringen som innebär att den sociala pelaren ska genomföras fullt ut med majoritetsbeslut. Därigenom öppnar de upp för en massiv maktöverföring när det gäller arbetsliv, välfärd och sociala rättigheter. Det är en linje som de är helt ensamma om i Sveriges riksdag.

Centerpartiets svar – några överraskande formuleringar att reda ut:


1. Nej, det är oacceptabelt att naturgas klassas som förnybar energikälla. Rent generellt, med en bredare och svagare taxonomi är risken att det kommer bli färre investeringar i sol- och vindkraft. Ett klassificeringssystem för hållbara investeringar med fokus på förnybara alternativ skulle vara ett viktigt steg för den gröna omställningen. I Europaparlamentet har Centerpartiet aktivt verkat för att den delegerade akten som klassade både kärnkraft och naturgas som hållbara skulle röstas ned.

2. Nej, Centerpartiet vill att Sverige fortsatt ska säga nej till att införa Euro som valuta. Det fanns en idé om att en gemensam valuta inom EU skulle knyta länderna närmre varandra och skapa tillväxt, men ekonomin i varje EU-land utvecklas olika, vilket blev betydligt synligt när finanskrisen 2008 kom och länder hamnar i otakt. Vi vill fortsatt se att EU samarbetet utvecklas djupare på vissa områden, och vi är även positiva till ett svenskt medlemskap i EU:s bankunion, för att Sverige ska kunna vara med och påverka från insidan.

3. Nej, Centerpartiet anser att EU:s förslag om nya egna medel i sin helhet inte är helt förenligt med subsidiaritetsprincipen, det vill säga att det handlar om en fråga som inte bör beslutas på EU-nivå. Vissa enskilda initiativ- såsom att viss del av handeln med utsläppsrätter går tillbaka till EUs budget, och den avgift som varje land ska betala för icke-återvunna plastförpackningar, men vi ställer oss kritiska till rena skatter på EU-nivå då det inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

4. En förändring i EU-grundfördragen skulle kunna vara en positiv utveckling för att se en ökad strategisk autonomi på handels- och försvarsområdet, och uppluckrade röstningsregler vid utrikesfrågor. Dessutom, för att få stopp på flyttcirkusen mellan Europaparlamentets olika säten i Strasbourg och Bryssel, så skulle det krävas en förändring i fördragen. Om en förändring i grundfördragen sker är det viktigt att det inte leder till ogenomtänkta och förhastade försök för att inleda en process. Det är också viktigt att den politiska drivkraften inte tappar fotfästet från de viktiga åtgärderna för att finna lösningar på de frågor som våra medborgare förväntar sig svar på, och hantera de brådskande geopolitiska utmaningar som Europa står inför

Vår kommentar till Centerpartiets svar:

Vi noterar att Centerpartiet i sitt svar på fråga 1 hänvisar till hur de agerade i EU-parlamentet. Det är bra, och det är också något som de i den här enkäten är ensamma om.


I svaret på fråga 2 om EMU har det ett tydligt nej som svar som de också underbygger med ett bra exempel. Det är dock svårt att förstå varför de vill Sverige som ju inte är med i EMU ska gå med i EU:s bankunion.


I svaret på fråga 3 för de dock ett något krystat resonemang om subsidiaritetsprincipen. Faktum är att det inte finns något i subsidiaritetsprincipen – så som den är inskriven i fördragen – som förhindrar medlemsstaterna från att med enhällighet fatta beslut om nya EU-skatter. Den verkliga frågan är istället om man anser att det är lämpligt. Här ställer sig Centern positiv till vissa nya inkomstkällor, men på det stora hela är de kritiska till rena skatter på EU-nivå.

När det gäller fråga 4 är svaret svårtolkat. Vad menar Centerpartiet med ”ökad strategisk autonomi på handels- och försvarsområdet, och uppluckrade röstningsregler vid utrikesfrågor”? Vilka fördragsändringar vill Centern se för att ge EU ökad strategisk autonomi när det gäller handel och försvar? Centerpartiet att EU helt ska ta över försvarspolitiken samt ta ytterligare steg för att ta över utrikesområdet? Eller anser de bara att ett ensamt land som Ungern inte ska ha lika lätt att lägga veto? Nackdelen med att ta bort vetorätten är att det kan leda till att små länder blir helt överkörda. Om det blir en ny regeringskonferens kommer det här sannolikt bli föremål för komplicerade förhandlingar, och Centerpartiet öppnar här upp för att de kan gå med på långtgående förändringar.